Fläskfilé

Helgens middag blir fläskfilé hos svärföräldrarna och till det tar vi en Lindeman's Bin 40 Merlot. Pålitlig tillverkare det där.

Asiatiskt

Mycket bra till asiatiskt. Mycket syra.

Bengt Frithiofsson

Tack du gamle karl med latent alkoholism. Detta vin behöll sin fräschör trots en rejält kryddig pu pad pong karri. Min favoriträtt.

Gott nytt 2016

Så var ett nytt år kommet. Till nyårsmiddag caterade vi mat från Kummin. Till det dracks bland annat Königsmosel, Jacobs Creek och Tommasi. Gillar Mosel-viner. De är på något sätt fruktigare än sina bröder från Alsace. Nästan som gamla världen och nya världen, fastän båda är gamla.

Själva tolvslaget spenderades i stan. Får säga att Umeå har ett spektakulärt (i svenskt perspektiv) fyrverkeri. Dottern verkar dock inte alltför imponerad.

Framtida planering

Då väcker vi denna till liv igen. Planen är att visa vad familjen gör två månader i Thailand.

Gran Canaria

En kväll med bordsvin. Mycket liten styra, men sur. Snart blir det vinmuseum.

Ungersk tax free

Sista veckan i Värnamo,  lite vemodigt men så är det. Tillagar en honungspenslad kyckling och provar en Sauska Cuvée 113, köpt på Budapests flygplats. Druvorna är kända och smaken likväl,  tydliga toner av sauvignon blanc. Varför finns inte mer ungerskt vin här? Ja, förutom Chapel Hill och tokajer.

Budapest

Budapest var god mat, goda viner och ett dåligt avslut. Detta lokala vin, som dracks på en utsökt middag på Zeller Bistro var bäst. Lite åt chardonnay.

Tredje benet

Tria Podia (eller Haldiki Red utanför Grekland)

Tsantali

50% limnio, 50% merlot


Fram med ännu en grek, denna på 12%. Måste säga att de tär förunderligt att denna leverantör inte letat sig in på Systembolaget. Deras viner håller god kvalitet och de tycks vara en stor producent. Den här köpte jag för att den såg spännande ut och jag hade sommarens grillningar i åtanke, särskilt då den innehåller merlot. Den korkades upp till ett älginnanlår och smaken... den är inte särskilt merlot:ig. Absolut inget fel, bara att den smakar ungefär som ett sällskapsvin i roséstil. Kan absolut tänka mig den som sällskapsvin en ljum sommarkväll.

Tunn färg. Liten kropp på vinet. Kort smak, inte särskilt strävt. Toner åt det blåa bärets håll. Godkänt som matvin, men inte mycket mer. Det minst roliga av Tsantalis viner jag druckit, men inte alls dåligt.

December

Är detta vinter? Tveksamt. Skrämmande är det i alla fall om det har med den globala uppvärmningen att göra. Det positiva är väl att svenska vinodlare kanske snart kan få till bra viner, då temperaturen stiger.

Så nu kommer decembers skörd:

Rotari, ett mousserande vin från Italien. Styrka på 12,5% som inte slår genom. Ett bra val för dig som inte gillar söta sliskiga italienska mousserande och kanske inte blivit så snobbig att du vill känna fransk strävhet såsom om du slickar på en ohyvlad ekplanka.

Gustave Lorentz Riesling Réserve. Passade ypperligt till mammas thailändska mat. Syrligheten klarade sig mot styrkan, så det här kommer jag köpa till starkare maträtter. Absolut!

 Det här var ju inget vin, men en julklapp får ju inte slängas. Doftade som en hel fruktbutik, smakade något mindre.

 Nyår och Jacob fick följa med. Pålitlig firma, inget exceptionellt.

Ska man då skåda given häst i munnen? Denna fick vi till lammsteken. Nu hade ju den som bjöd på vinet fått det, så jag kan ta fram sågen. Vinet är gott som rödvin, men om du söker en amarone så blir du grymt besviken. Amarone-karaktären saknas helt och hållet, det är bättre att köpa en lågpris-Castel Forte, den ger betydligt mer för pengarna. Likaså ger en Tommasi Appassimento betydligt mer för pengarna. Nej, den här köper jag inte, för att det är helt enkelt inte värt kostnaden i förhållande till vad man får. Men bjuds den, ja då är det ett bra allroundvin.

Sommar mitt i vintern

Dags för lite suicidprevention. Grillen är framplockad och rosén på kylning. Personligen anser jag att grillning är ett så utmärkt tillagningssätt att det inte bör förpassas till bara en årstid.

Flaskan är från sommarresan och ligger i det billigare segmentet av de som jag tog hem, runt 4€. De billigaste följde inte med, ty sådant rävpiss kan de behålla själva och de dyrare brukar inte slå systembolaget på fingrarna.

Ganska ljus färg, klar och med en väldigt liten kropp, en hint av gula äpplen. Men helt klart ett vin som skulle fungera i hyllorna här hemma bredvid Chapel Hill.

Soppsöndag

Den som är observant ser att ens flaskan är en av systemets mest prisvärda (och väldigt tidstypisk för 2010-talets Sverige i stil och ursprung) och den andra flaskan är den sista från Albanien. Här dyker en välbekant druva upp och när vinet når smaklökarna känner jag igen merlotdruvans smak. Det är inte ett bra vin, men fullt drickbart. Det jag inser är att albanska viner lär inte nå Sverige inom en överskådlig framtid och att det finns en anledning till att de inhemska duvorna är just inhemska. Detta var klart det bästa vinet av de vi tog hem från Albanien.

Vitt från Albanien

Idag blir det vitt från Albanien. Till det lite mat från tv3s program Kjelles smakresa. Vinet då? Färgen är ju fin, doften som desinfektionssprit och smaken som urvattnad druvjuice. Men det är ju bara torsdag, så skål!

Grekiskt, finns det på systemet?

I somras var vi i Albanien, men flög från Korfu, Grekland. Albanska viner kan nog som bäst klassas som bordsviner. Därför sprang jag in på snabbköp och köpte flaskor som inte var alltför billiga och hade snygga etiketter.

Den här heter Ημίγλυκος och kommer från en producent vid namn Ktima Pantou. De ska ha inriktat sig på organisk odling, deras hemsida är nere just nu och med tanke på krisen i Grekland vågar jag inte sia om de finns kvar.

Nåväl, till vinet. Kombination av cs och xinomavro. Jag valde att tillaga en biff och hasselbackspotatis att ackompanjera vinet. Därefter korkade jag upp vinet och insåg misstaget. Vinet är mittemellan halvsött och sött. Och hade jag kunnat grekiska hade jag förstått det, eftersom namnet betyder halvsöt. Vinet är ett utmärkt alternativ för efterrätten om man inte gillar likör eller isvin.

Fulgeten på fredag

Till middag take away-lunch från Blåhed i Jönköping. Till det en indragen flaska vin. När systembolaget fick leveransen så skilde smaken sig så pass från proverna att de bara säljer den som beställningsvara. Sanningen är, att det inte vart någon större förlust. Högt pris för ett spritsigt tafatt vin. Det odlas på gränsen till Portugal och det smakar som tonårsfavoriter därifrån, utan smak, lätt "kolsyrat" och relativt generös alkoholhalt.

Räkor i tomatsås

Äntligen helg och det firas med räkor, färsk pasta och vin. Till skaldjur kan jag rekommendera den tämligen fruktiga och milda druvan pinot noir.

Den här flaskan har mognat länge och väl hemma, men nu var det dags att knäcka halsen på den.

Knytkalas

Det årliga knytkalaset för att fira svärmors födelsedag gick som vanligt av stapeln i helgen. Vi ordnade huvudrätten som är en cajunkryddad lax med sötpotatis. Den tycktes gå hem även hos den yngre publiken. Vad de yngre dock inte fick njuta var drycken till. Är själv ingen riktig fantast för sauvignon blanc, utan till fisk föredrages främst riesling eller chardonnay. Jag gillar väl syrligheten och den bjuder inte sauvignonen på. Det balanserades upp av att det var en blandning, så det gick ju gladeligen ner i alla fall. Men om jag skulle köpa den? Troligen inte, men det är på grund av mina smakpreferenser.

Albanskt i Värnamo

Nyinflyttade i Värnamo. Välbehövlig hjälp av Struckmeister. Aldrig druckit Shesh i Ze, om inte som bordsvin i Albanien. Vad ska man säga. De skröt om att i antiken så räknades landet till de tre bästa vinproducenterna. Notera att då trodde man också att världen bestod av tre länder. Vinet smakat övermoget, vilket ger en eftersmak av outspädd saft. Köp som ett minne om du är på plats, men inte annars.

Räkfrossa på Pescadores

Sista räkfrossan som Jönköpingsbo. Tråkigt då vi sett Pescadores växa från tre bord till ett tiotal.

Så detta vin då? Nottage Hill Riesling 12% från Australien. Riesling är ju ett ganska säkert kort till skaldjur. Detta riesling som är betydligt starkare än tyskarnas har en smak som ger en stark förnimmelse av chardonnay. Personligen så tycker jag om de typiska riesling som Moseldalen bjuder på. Vill jag ha en chardonnay så beställer jag en chardonnay. Besviken då? Nä, den är god, men det finns bättre.

Sommaren är över

... för boxen är slut, som ni ser på bilden.  Nollning pågår i parken intill, nära Tommy Myllimäkis Sjön. Vad passar då bättre än ett vin för 59kr i pet-flaska för en hel liter? Mer student blir det knappast. Extremt slutet vin den här Grand Sud Merlot, men druvtypisk. Billigare dryck hittar du nog inte på systembolaget, så är du ute efter mest alkohol för pengarna så fungerar flaskan. Om inte annat får du ju tillbaka en krona på flaskan.Det sistnämnda är väl den största behållningen enligt mig, då vinet inte bjuder till när det gäller vare sig smak eller doft.

Sushi

Hemmagjorda sushibitar och gårdagens vininköp från Helsingör. Vi var ju nämligen i Helsingborg och inhandlade en VW Golf Plus som importerats från Tyskland. Chill out coastlines 2012 som är en blandning av shirazdruvor från hela världen. Resultatet är en fruktig dryck med mycket toner av jordgubbar och lättdruckenhet på 12,5%. Fungerar faktiskt fint med wasabi.

Penascal igen

Nu kör vi en tagning två. Medelhavsinspirerat med haloumni. Nu kommer vinet fram. Friskt men ändå fruktigt. Nu tar vi andra halvan av flaskan.

Skuren rose

Mitt favoritrose Penascal (mobilen kan inte skriva konstiga tecken), som är väldigt prisvärt trots fjolårets prishöjning passar inte med asiatiskt, tyvärr. Metalliskt och syrligt...

Kroatiskt för första gången

Namn: Modro Jezero Grand Reserve
Producent: Grabovac
%: 13
Druva: cs
År: 2008

Svärmor hade lovat sina vänner kroatiskt. Sedan hade hon grillkväll med oss och bad mig korka upp vinflaskan hon tog fram. Intressant, kroatiskt sa jag efter att flaskan öppnats. Oj, det blev ju fel.

Vinet smakade nya världen och var perfekt mognat. Varken mer eller mindre. Roligt att därefter konstratera mot ett ungt vin av liknande sort.

Grill i Bjurfors

Dags att återuppliva denna högst insomnade blogg. Vi (likt påven och brittiska drottningen är jag vi) kör på temat vin. Efter att spenderat senaste veckan i Albanien med överflöd av billigt bordsvin så ser vi vad svärföräldrarna och farbror staten, i regi av systembolaget, har att bjuda på.

Trots att Chapel Hill inte landar många tjejer på Stureplan så är rieslingsmaken tilltalande på ett bordsvinsnivå. Kort smak,  inget under av doft och en ganska blek färg men den levererar vad man betalat för den.

Det andra är ett chilenskt vin med typisk nyavärldensmak. Till grillat fläsk utmärkt. Pris och så vidare,  ingen aning. Det var gratis och det var glädjande.

Poolkampen

Varje morgon här på, det i övrigt perfekta Baan Grood Arcadia, så har två par tagit kommando över solstolarna. Tidigt på morgonen smyger folket ut till poolen och lägger saker där. Vi tänkte att okej, vi spelar väl samma spel. Saken är bara att två par lägger dit sakerna, sedan kommer de inte till poolen förrän tidigast 10, och går sedan ner till havet och badar. De är nästan aldrig där, och ändå anser de sig ha rätten att äga stolarna. Detta såg vi igår och fick höra av andra som varit tvungna att dra upp vanliga strandstolar till poolen.

Gick dit innan 8 och la vår väska och bok på två solstolar. När vi sedan kommer dit efter frukost så ligger en tysk bok och en hatt på stolarna. Vi vek ihop de nya handdukarna och la undan sakerna. Då kommer två stycken personer i pensionsåldern, tysktalande givetvis, och säger på tyska att det är deras platser. Jag säger att det finns inga tecken på det. Kvinnan säger att de har varit här i tre veckor och att vi kan ta stolarna när de har stuckit. Jag replikerar med att tre veckor är tillräckligt lång tid. Hon säger att vi kan “im Reception reklamieren” om vi inte har någon stol och att stolarna var deras. Jag svarade att hon kunde “im Reception reklamieren” över att de inte hade någon stol. Äntligen hade jag nytta av min tyska, för det kändes så skönt att kunna skälla ut någon på ett så mäktigt utskällningsspråk som tyska. Det hela slutade med att de slokörade stack därifrån och att folk runt poolen kom fram och sa på tyska och engelska att vi gjorde rätt.

Koh Samui

Koh Samui har haft ett mystiskt väder under tiden vi varit där. Blåsigt och regnskurar, något som inte ska vara under denna säsong. Vågorna har slagit in höga på stränderna och det var först de sista dagarna som det gick att bada på vår strand, för de som är lite mindre modiga än undertecknad.

Vi bodde på stranden Lamai på hotellet “Bonny Hotel”, som vi kan varmt rekommendera för de som vill åka runt på en billig budget, men ha det rent och med AC. På ön sammanstrålade vi med Elins släktingar: Mamma, pappa, syster, syskonbarn, svåger med bror och far.

Grannen på balkongen. Vi hade två stycken där, men den ena försvann ur sikte efter två dagar.

En dag for vi ut med motorcyklar och åkte runt för att leta en strand med lä. Vi blev förvånade över hur lätt Elins mamma gick med på det. Inte ens det minsta övertalning krävdes.

  Det mest konstiga som hände var att jag träffade på en numera före detta kursare. Först när hon just anlände med taxi, medan jag och Elin var ute och gick. Och sedan den dagen vi var ute med motorcyklarna och bara svängde in på en strand. Då hade tydligen Linn flyttat dit.

Thailand på vintern

En fyraveckorsperiod i Thailand har påbörjats.

Norra Bogesundsgatan 8

Då har vi slagit till på en lägenhet i Jönköping. Inflyttning i fjärde kvartalet 2011. Priserna i Jönköping är högre än i Umeå, men jag tror nog det lönar sig ändå. Staden växer så det knakar.

Mäklaren i Jönköping tyckte vår adress på Skidspåret i Umeå var riktigt rolig och undrade om det inte var en väldigt vanlig adress här uppe.

Slänger upp de bilder som finns på projekt än så länge. Fortsättning följer. Och ni som väntar på hyresrättbilderna, vänta till februari, för då lägger jag upp våra egna bilder. Men bered er på att se furu.

Adios Västerbotten!

Då har jag varit och skrivit på säljkontrakten för lägenheten. Trevligt att den gått från 655000 kr då jag köpte den till 995000 kr idag. Tyvärr har jag inga före bilder utan bara efter bilder. Då de är tagna av en proffsfotograf ser ju lägenheten sjukt snajsig ut.

Den orenoverade toan kan vi lämna därhän. Och vårt nya boende? Det kommer mera snart.