Hajvarning

Idag var vi ute och snorklade. Vi hyrde en moped och tog oss fram, eller snarare tog oss halvvägs fram. Det är så brant här att vi tog oss upp på bergen, men vågade inte köra ner på sidan där bästa snorklingen finns, så vi fick sakta hasa oss ner på den sidan.
Elin hade för detta tillfälle inhandlat en särskild baddräkt i Pattaya. Det visade sig vara väldigt klokt. I en liten glipa på ryggen där dräkten inte täckte så har Elin nu antagit den härliga kokta hummer-färgen.

På första stället såg vi en hel del småfisk och en större tryckarfisk. Sedan efter att vi tagit oss ner för den brantaste backen i mannaminne kom vi till den så kallade Shark Bay och förväntade oss inte direkt några hajar. Efter ett tag så simmade vi plötsligt på tre stycken svartspetsiga revhajar, två på ca en meter och en lite mindre. De var inte alls skygga utan cirkulerade runt ostört medan vi såg på dem. På väg tillbaka till stranden höll jag på att simma rakt in i en tryckarfisk som rullade oc h ”kliade” sig mot korallrevet. Det var väldigt konstigt att se den på så grunt vatten, men vem vet, kanske de bästa klikorallerna ligger där?

På kvällarna brukar vi gå på restaurangerna som ligger vid vattnet (i den stil som du kommenterade i förra inlägget Stina). Något som är väldigt populärt här är att ha BBQ. Det är mycket avslappnande och säkert bra för tarmmotiliteten att inta maten stressfritt vid havets kluckande.

Koh Tao, öarnas ö

Vi befinner oss för närvarande på dykmetropolen Koh Tao. Efter att ha kört mitt smooth talk fick jag ner priset med 30% på mina dykningar. Elin nämnde även att jag samtidigt stod och slog ihop fingrarna som Mr Burns i The Simpsons. I morse behagade mobilen att inte väcka mig, så jag fick springa allt vad jag kunde ner till stranden för att inte förlora mina pengar när dykbåten skulle lägga ut. Ute vid vattnet cirkulerade en stor rovfågel runt och skrämde slag på småfåglarna, igår hade den tydligen vid samma tid störtat ner mot vattnet och plockat upp en fisk större än sig själv. Tyvärr så cruisade den bara runt nu i morse.
På Koh Tao måste man givetvis besöka restaurangen Bingo för att få sig sin baguette-pizza. Den smakade bra 2004 och den smakar bra än. Deras jordgubbsshakear går inte heller av för hackor.

 
Igår låg solen på och i vattnet närmast stranden var vattnet så varmt så vi fick springa genom det för att inte bränna oss. Ute en bit kunde vi lägga oss ner och det var som att ligga i badkarsvatten. Där ute paddlade en hund förbi och pockade på uppmärksamhet. Överlag tycks hundarna följa människornas exempel här och hålla sig mer ute i vattnet än på land. En hund sysselsätter sig under de heta soltimmarna med att (förgäves) jaga småfisk i strandvattnet, Elin jämför den med Lufsen men istället för att jaga hönor jagar denna fiskar. En (den som besökte oss) letar upp människor att leka med och de andra bara sitter i vattnet. I Jomtien ser vi inte detta fenomen.

Förra året fick vi höra en teori från mina morföräldrars granne om att västerlänningar är ”stora och har stora bakar” för att vi äter vitt bröd. På den här ön är barnen överlag välgödda i överkant och vi såg allt en unge som gick omkring och hade anammat vår stora last, det vita brödet. Den ungen var stor och hade stor bak.
Imorgon ska vi hyra en moped och snorkelutrustning och snorkla från några av stränderna här på ön.