Hajvarning

Idag var vi ute och snorklade. Vi hyrde en moped och tog oss fram, eller snarare tog oss halvvägs fram. Det är så brant här att vi tog oss upp på bergen, men vågade inte köra ner på sidan där bästa snorklingen finns, så vi fick sakta hasa oss ner på den sidan.
Elin hade för detta tillfälle inhandlat en särskild baddräkt i Pattaya. Det visade sig vara väldigt klokt. I en liten glipa på ryggen där dräkten inte täckte så har Elin nu antagit den härliga kokta hummer-färgen.

På första stället såg vi en hel del småfisk och en större tryckarfisk. Sedan efter att vi tagit oss ner för den brantaste backen i mannaminne kom vi till den så kallade Shark Bay och förväntade oss inte direkt några hajar. Efter ett tag så simmade vi plötsligt på tre stycken svartspetsiga revhajar, två på ca en meter och en lite mindre. De var inte alls skygga utan cirkulerade runt ostört medan vi såg på dem. På väg tillbaka till stranden höll jag på att simma rakt in i en tryckarfisk som rullade oc h ”kliade” sig mot korallrevet. Det var väldigt konstigt att se den på så grunt vatten, men vem vet, kanske de bästa klikorallerna ligger där?

På kvällarna brukar vi gå på restaurangerna som ligger vid vattnet (i den stil som du kommenterade i förra inlägget Stina). Något som är väldigt populärt här är att ha BBQ. Det är mycket avslappnande och säkert bra för tarmmotiliteten att inta maten stressfritt vid havets kluckande.

Koh Tao, öarnas ö

Vi befinner oss för närvarande på dykmetropolen Koh Tao. Efter att ha kört mitt smooth talk fick jag ner priset med 30% på mina dykningar. Elin nämnde även att jag samtidigt stod och slog ihop fingrarna som Mr Burns i The Simpsons. I morse behagade mobilen att inte väcka mig, så jag fick springa allt vad jag kunde ner till stranden för att inte förlora mina pengar när dykbåten skulle lägga ut. Ute vid vattnet cirkulerade en stor rovfågel runt och skrämde slag på småfåglarna, igår hade den tydligen vid samma tid störtat ner mot vattnet och plockat upp en fisk större än sig själv. Tyvärr så cruisade den bara runt nu i morse.
På Koh Tao måste man givetvis besöka restaurangen Bingo för att få sig sin baguette-pizza. Den smakade bra 2004 och den smakar bra än. Deras jordgubbsshakear går inte heller av för hackor.

 
Igår låg solen på och i vattnet närmast stranden var vattnet så varmt så vi fick springa genom det för att inte bränna oss. Ute en bit kunde vi lägga oss ner och det var som att ligga i badkarsvatten. Där ute paddlade en hund förbi och pockade på uppmärksamhet. Överlag tycks hundarna följa människornas exempel här och hålla sig mer ute i vattnet än på land. En hund sysselsätter sig under de heta soltimmarna med att (förgäves) jaga småfisk i strandvattnet, Elin jämför den med Lufsen men istället för att jaga hönor jagar denna fiskar. En (den som besökte oss) letar upp människor att leka med och de andra bara sitter i vattnet. I Jomtien ser vi inte detta fenomen.

Förra året fick vi höra en teori från mina morföräldrars granne om att västerlänningar är ”stora och har stora bakar” för att vi äter vitt bröd. På den här ön är barnen överlag välgödda i överkant och vi såg allt en unge som gick omkring och hade anammat vår stora last, det vita brödet. Den ungen var stor och hade stor bak.
Imorgon ska vi hyra en moped och snorkelutrustning och snorkla från några av stränderna här på ön.

Det blev inget regn

Igår tjänade vi in en dag, då vi trodde att det var den 30:e då, och njöt av att få en dags extra semester idag.
Försökte förnya mitt körkort, men det gick inte vägen, eftersom jag åkt in på turistvisum och inte finns med i den thailändska husboken. Jag fick erbjudande att få ta 1-årskökrkortet, men då var jag tvungen att göra om hela proceduren med teoriprov, körprov och färgblindhetstest m m. Hur jag klarade färgprovet förra gången har jag ingen aning om, absolut ingen aning om. Så jag struntade i att ta körkort och tjänstemannen (-kvinnan) sa "It's up to you".
På matmarknaden (den andra matmarknaden) såg vi mörka moln torna upp sig borta vid havet. En snabbhandling av grillade revben och ris och sedan en snabb tur hem. Men det tycks inte som om det blir något regn (till vår besvikelse), det kan vara ganska mysigt med kvällsregn.
Vår favorithund på gatan "Dao" kom glatt springande fram till oss så snart hon såg oss och lade huvudet mot våra knän i förhoppning att bli klappad (så gör hon inte med vem som helst). Ganska häftigt att hundar kan känna igen människor som de inte sett på ett år.
Nytt och positivt på hundfronten i övrigt är att engelsmannens ena hund mystiskt försvunnit. Det har medfört att "kvartersflocken" helt förändrats, kan han ha varit ledaren? I alla fall är skällandet inte längre något problem, från att förra året ha varit så störande att vi bara ville dräpa dem (trots att vi ju är djurvänner i vanliga fall).

Att få en biljett

För er två som också ska ta med tandborstar, det gick fint att skicka i kartongen. Jag hade fäst bagage-tag:en i ena handtaget. Det gick fint mellan Umeå och Stockholm, men på vägen Stockholm-Wien-Bangkok hade handtaget slitits loss och tag:en lossnat, men den kom fram i alla fall. Så ett förslag är nog att för den längre resan, utnyttja att det går att klistra fast tag:en direkt på kartongen.
Idag gav vi oss ut på motorcykeln och skulle inhandla tågbiljetter ner till södra Thailand. Tyvärr visade det sig att sovplatserna på tåget ner till hamnorten var slutsålda, men vi fick i alla fall tag i tågbiljetter tillbaka. Nu får vi se fram emot att skumpa fram på en buss istället.
Var förbi på ett av sjukhusen för att skaffa mig ett friskhetsintyg, så att jag kan ansöka om ett nytt körkort. I väntan så kan man läsa gratis tidningar och då upptäcker vi att Michael Jackson tydligen har dött. Min friskhetskontroll gick utmärkt, även om deras automatiska puls/blodtrycksmätare var ganska way of, då jag hade 57/182 i blodtryck.
På veckoslutsmarknaden där vi skaffade vår middag så såg vi en motorcykel som hade en Hello Kitty påmålad på sätet, dock var denna Hello Kitty annorlunda då den stod med högerarmen i skyn och på bröstet stod det HEIL. Troligen ägaren inte en susning om vad det betyder.

En dag i värmen

Första hela dagen i Thailand. Vi börjar komma i ordning. Vårt mobilnummer är +66-8-77488678. Till det kan ni ringa/sms:a om det faller er i smaken.
Idag har vi införskaffat vår hyrmotorcykel, en 100cc blå skönhet. Det fina är att där vi hyr den (Mai Pang heter stället) ordnar de både utkörning och upphämtning av motorcykeln. Jag har också varit förbi immigrationspolisen för att ordna lite papper så att jag kan förnya mitt thailändska körkort, som gick ut för sex dagar sedan. Övrig tid har vi spenderat delvis i poolen och delvis på Tesco Lotus. Under tiden vi låg i poolen var det 35°C i skuggan och inte ett moln.
Ungefär 1½km från huset ligger det en matmarknad som vi gick till och inhandlade lite frukter och maträtter. Då hade temperaturen sjunkit till 33°C. Båda två av oss gillar frukten mangostan väldigt mycket. Fruktköttet ser ut som en vitlök, men smakar definitivt inte som det. På vägen tillbaka stannade vi till vid ett par som grillade kycklingar och köpte lite klibbris. Mannen frågade var vi hade varit och jag sa på marknaden, som kanske ligger max 1 km från där de stod, och han svarade ”marknaden ända där borta?”, kvinnan sa då ”sånt där folk (underförstått, vita människor) gillar att gå för skojs skull”. Att promenera heter på thai ”döön lenn”, vilket betyder lek-gå/gå för leks skull (som i ”leka”). För er som tänker ”men Martin är inte vit” så är det så i Thailand att de tycker jag ser europeisk ut, och vice versa i Europa.

Ett regnigt Wien

Planen i Wien var att fa lite sommar och sedan flyga vidare, nu blev det mest svensk sommar av det hela och det har regnat hela dagen.
Dagen inleddes med en tallrik wurz und rösti. Eftersom vi inte är österrikare tog vi inte en löjligt stor ölsejdel till det kl 13 pa dagen, vi körde pa mineralwasser mit gas. Sedan löpte vi till spanska ridskolan och har spanat in deras lippizanerhästar.
Nu ska vi tillbaka till flyghamnen och förhoppningsvis fa med oss ett gott vitt vin till Thailand.